Skål och grattis, Liljestrand!

Jens Liljestrands klagovisa över frilanslivet ger mig en bra anledning att avsluta den långa bloggpausen.

Jag har själv haft egen firma och frilansat i fem år. Efter ett års anställning på Svenska Nyhetsbyrån (det närmaste heltidsanställning jag kommit) valde jag att inte söka den tjänst som blev ledig utan att frilansa, lite som Liljestrand som sa upp sig från ett fast jobb för att bli sin egen.

Är det synd om mig?

Det mesta här i livet har sina dåliga sidor. Liksom frilanslivet. Är det självvalt är det svårare att klaga. Tröttnar jag finns, liksom för Liljestrand, möjligheten att söka andra jobb, möjligen tråkigare sådana, men säg så här:

Arne har ett ”fast, välavlönat jobb som webbredaktör inom arbetsmiljöområdet”. Det som Liljestrand sa upp sig ifrån 2004 för att det var så ”ohyggligt tråkigt”. Ska Arne som kanske aldrig kommer att ge ut en bok på Bonniers förlag tycka synd om Liljestrand som haft lyxen att välja?

Visst kan vi diskutera den utveckling på arbetsmarknaden som innebär att allt fler har tillfälliga anställningar. Är det som Liljestrand antyder ett systemfel som alla förlorar på? Jag är inte så säker på det. Men i vilket fall har jag, som betydligt mindre framgångsrik frilansare än Hr Liljestrand, väldigt svårt att gråta med över amaronen. Istället säger jag grattis till en utmärkt avhandling, några mycket bra böcker, ett antal läsvärda artiklar – och nu fast jobb på en av Sveriges största kultursidor – ja, vad som ser ut som en framgångsrik karriär för en medelålders författare. Skål!

#dubbelspelet

Dubbelspel om elpriset dyrt för konsumenten (Svenska Dagbladet 17/2)

Sluta dagtinga med samvetet (Allehanda 17/2)

Elpriset portar svenska företag (Norrköpings Tidningar 17/2)

Tyst minut för en ek?!

Jag gillar träd, men: Helt j-a seriöst – har det hållits en minnesstund över tv-eken?! Läser planering på fb-sidan Rädda TV-eken: ”lördag 2011-11-26, 15-16 TV-eken 1 Henrik Waldenström inleder minnesstunden 2 Tyst minut 3 Tändande av ljus vid eken och blomnedläggning 4 Musikinslag – Kan någon ordna detta? Roland von Malmborg ?, Erik Winqvist ? 5 Tal – spontana talare 6 Körsång psalm – vem kontaktar Adolf Fredriks skolas kör om flyttning av tiden? 7 Avslutning”

Tyst minut?! Psalmer?! Kom igen.. landets statsminister har inte blivit skjuten, en passagerarfärja har inte förlist, ingen har dött i en diskoteksbrand eller en tsunami. Det är en ek. Ett träd. Noshörningen Nelson var löjligt, det här är ju tragiskt.

När Ramones sökte kulturbidrag

- Hej, jag heter Joey Ramone och jag…
- Och jag heter Johnny.
- Jaha, är ni bröder?
- Öh.. va? Nej.
- Och vad heter du då?
- Dee Dee… Ramone
- … *kliar i huvudet*
- Tommy Ramone här.
- *stön* Jaha, och vad vill ni då?
- Jo, vi ville söka lite kulturbidrag.
- Åh, så trevligt. Då ska vi se här.. vi har blankett A45 och sedan ska ni fylla i varsin kulturarbetarblankett. Sedan skickar vi in dem och ja, beskedet brukar komma om ett par månader.
- Månader?! Kan vi inte få stålarna nu?
- Nej, tyvärr, hehe, riktigt så fungerar det inte. Ja, och skulle ni beviljas anslag så ska vi så småningom utvärdera och göra uppföljning.
- Ut.. – vaddå?
- Utvärdering. Ja, alltså då fyller ni i blankett TR816. Hur många besökare ni har haft, hur ofta ni spelar och så vidare. Det är för att vi ska kunna bedöma vilken nytta ni har skapat som kulturarbetare.
- …?!
- Sedan gör vi ju stickprovskontroller, förstås. Våra tjänstemän besöker de kulturinrättningar som beviljats bidrag för att kontrollera att allt sköts enligt de riktlinjer som kulturnämnden har satt upp. Det är avgörande för att vi ska kunna tillse att kulturen bidrar med mesta möjliga tillväxtpotential. Det låter kanske lite högtravande, men kulturen spelar ju en viktig demokratisk roll. Då ska vi se, vad hette nu det där stället där ni brukar framträda.. CBGBs – var det så?
- Äh, kom grabbar, vi sticker.

Självklart ska man utvärdera vad de kommunala skattepengarna går till och vilken effekt de får. Allt annat är bristande respekt för skattebetalarna och det demokratiska uppdraget. Det som däremot förvånar mig en smula är varför folk som håller på med kultur i olika former är så väldigt intresserade av att vara beroende av dessa bidrag. De vi mött fnyser åt att behöva förklara konst för utomstående – det är lite som med gudsbegreppet, säger Robert Stasinski, medförfattare till rapporten Noll koll. Bristande uppföljning av kommuners kulturverksamhet. Jag har viss förståelse för det. Jag har väldigt svårt att se Ramones eller Basquiat eller Dalí eller Hemmingway eller Charms stå och förklara för någon kommunalbyråkrat vilket syfte deras konst fyller.

Hur hade det gått om de utvärderats? Hade de ansetts samhällsnyttiga? Finns det inte en risk för att det bara är den mediokra konsten som klarar av att uppfylla de kulturella värden som går att fånga in i en blankett?

Det jag efterlyser är alltså inte färre utvärderingar. Utan lite mer punk-attityd från de s.k. kulturarbetarnas sida. Typ: ni kan ta era j…a skattepengar och stoppa upp någonstans.

Vänstern kan inte hantera att samhällsklimatet blivit mindre vänster, avsnitt 1084

Malin Ullgren använder ett intressant begrepp i en krönika i dag (DN Kultur): ideologisk brusnivå. Det vill säga ”den frekvens där majoriteten inte anser att en politisk åsikt har uttryckts, utan bara sunt förnuft”. I dag ligger den ideologiska brusnivån nära Moderaterna, hävdar hon.

Så långt tror jag att hon har rätt. Det politiska spektrat är ganska sammanpressat och vi kan säga att den ideologiska brusnivån ligger nära Moderaterna. Vi kan också säga att den ligger nära Folkpartiet, eller för all del en stor del av socialdemokratin.

Men sedan hävdar Ullgren att åsiktsklimatet blivit ”skrämmande trångt”. Eftersom hanteringen av Laura Hartmans SNS-rapport tolkas som att man inte längre får ifrågasätta privatiseringar av välfärden.

Hur var det förr? Jo, då blev istället privata daghem kallade för ”Kentucky fried children”. Av landets statsminister. Där låg 1980-talets ideologiska brusnivå. Är det verkligen så att åsiktsklimatet blivit ”skrämmande trångt”. Eller är det bara så att den ideologiska brusnivån inte längre definieras av Malin Ullgrens vänster?

Duell mellan mig och Anne-Marie Lindgren

Här duellerar jag med Anne-Marie Lindgren om avregleringar och privatiseringar.

Mångfald i arbetslöshetsförsäkringen

En rapport skriven för Svenskt Näringsliv om arbetslöshetsförsäkringen i Sverige och andra länder där vi bland annat diskuterar hur privata försäkringsbolag skulle kunna ta ett större ansvar för försäkringen.